jag saknar dig så otroligt,
och jag fattar inte att de har gått fyra år,
känns som om allting hände igår,
finns inga ord,
bara tårar,
mamma,
folk säger till mig att komma över dig,
men vissa som inte har förlorat sin mamma,
dem vet inte hur de känns.
så jag tänker fortsätta sörja,
tänker inte sluta för några säger till mig,
du va den som stod mig närmast,
och sen försvann du bara,
klänningen vi köpte,
dan innan du dog,
tänker jag alltid behålla,
minns när jag direkt fick reda på att du var död,
jag trodde inte först,
men sen så va de sant,
du va inte hemma när jag kom hem,
alla dina kläder och saker var borta,
de kändes som om hela huset var tomt,
allting kändes sjukt,
jag minns att jag grät mig tills söms i två år,
jag gråter än,
fast de gått fyra år,
jag vågar inte säga att jag jämt är ledsen,
jag tänker på dig jämt,
du va/är bara helt underbar mamma,
de ända jag vill är att få träffa dig igen,
jag vill verkligen inge hellre,
men,
nu går inte de,
jag ville bara säga att jag saknar dig,
mamma,
och jag älskar dig,
även fast du kanske inte är hos mig,
och kan stötta mig,
men du kommer alltid vara den jag älskar mest,
fortsätt vila nu,
så hoppas jag att vi kan ses om några år,
// Din dotter Mercedes "pullan" Olsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar