tänker ganska mycket på dig.
vrf har allting bara gått så fort?
allting känns som igår.
varje gång jag åker förbi din dödsplats, fäller jag nästan en tår.
jag saknar dig verkligen så mycket så att de gör ont!
snälla mamma, kan du inte bara komma tillbaka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar